Susumu Kitagawa, Richard Robson och Omar M. Yaghi tilldelas 2025 års Nobelpris i kemi för att de har utvecklat en ny form av molekylär arkitektur. Deras byggnadsverk – kallade metallorganiska ramverk – har stora hålrum, där molekyler kan flytta in och ut. Forskare har använt dem för att skörda vatten ur ökenluft, extrahera föroreningar från vatten, fånga in koldioxid och förvara vätgas.
2025 års Nobelpristagare i kemi har skapat molekylära byggnadsverk med stora hålrum, där gaser och andra kemiska ämnen kan flytta in och ut. Byggena, kallade metallorganiska ramverk, kan exempelvis användas för att skörda vatten ur ökenluft, fånga in koldioxid, förvara giftiga gaser eller driva kemiska reaktioner.
Under de senaste 200 åren har världen sett mer ekonomisk tillväxt än någonsin tidigare. Grunden för utvecklingen är en stadig ström av teknologiska innovationer. När nya tekniker slår ut gamla i en process kallad ”kreativ förstörelse” leder det till ihållande ekonomisk tillväxt. Årets Ekonomipristagare förklarar, på olika sätt, hur denna utveckling har kunnat ske och vad som krävs för fortsatt tillväxt.
Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2025 till Joel Mokyr, Philippe Aghion och Peter Howitt Philippe Aghion Collège de France och INSEAD, Paris, Frankrike, The London School of Economics and Political Science, Storbritannien Peter Howitt Brown University, Providence RI, USA och med andra hälften gemensamt till ”för teorin om ihållande tillväxt genom kreativ förstörelse” med ena hälften till ”för att ha förklarat innovationsdriven ekonomisk tillväxt”
I en serie experiment demonstrerade årets Nobelpristagare i fysik, John Clarke, Michel H. Devoret och John M. Martinis, hur ett par av kvantmekanikens grundläggande egenskaper kan bli påtagliga i ett system som är så stort att det går att hålla i händerna. Deras supraledande elektriska system kunde tunnla från ett tillstånd till ett annat, som om det gick rakt genom en vägg. De visade också att systemet tog upp och avgav energi i doser av bestämda storlekar, precis som kvantmekaniken förutsäger.
En stor fråga i fysiken är var gränsen går för hur stort ett system kan vara innan dess kvantmekaniska egenskaper suddas ut. Årets Nobelpristagare i fysik gjorde experiment med en elektrisk krets där de demonstrerade såväl kvantmekanisk tunnling som kvantiserade energinivåer i ett system stort nog att hålla i handen.
Intervju med Kungl. Vetenskapsakademien
Vi har pratat med Ulf Ellervik, ledamot av Vetenskapsakademien och ordförande i redaktionsrådet för Vetenskapen säger
Kan du berätta lite mer om er verksamhet?
Kungl. Vetenskapsakademien grundades 1739 och är en oberoende organisation som har som övergripande mål att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. Akademiens ledamöter spänner över ett brett kunskapsområde. Det handlar om Sveriges främsta forskare i allt från naturvetenskap, matematik och teknik till samhällsvetenskap och humaniora. Sedan har vi också ett antal framstående utländska ledamöter.
Vi fungerar bland annat som en expertpanel för att hjälpa till att hitta lämpliga mottagare när olika former av stiftelser vill dela ut priser och stipendier. Men vi har sedan gammalt även en ambition att sprida populärvetenskap. Idag gör vi det bland annat genom våra öppna Akademiföreläsningar och visst skriftligt material.
Hur är ert material upplagt?
Tanken bakom Vetenskapen säger är att sprida vetenskapsbaserad information om viktiga och aktuella ämnen, särskilt inom områden där forskningen har gjort stora framsteg på senare tid. Hittills har det kommit ut sex nummer som handlat om vaccin, klimat, genmodifierade växter, biologisk mångfald, människans evolution och AI. En grupp av bestående av Akademiens ledamöter och andra experter inom respektive ämne arbetar tillsammans med en redaktör för att på ett pedagogiskt och kortfattat sätt förklara var forskningen står just nu. Vetenskapen säger produceras och distribueras med stöd från Stiftelsen Natur & Kultur.
Hur ser ni på ert uppdrag gentemot skolan och varför är det viktigt för er att kommunicera med dem?
Skolan är en väldigt viktig plats för att tidigt väcka elevers nyfikenhet på och intresse för forskning och vetenskap. Akademien vänder sig till skolor på flera olika sätt, bland annat genom att ta fram Nobelaffischer som förklarar årets Nobelpris i fysik och kemi samt Ekonomipriset på ett populärvetenskapligt sätt. Nobelaffischerna finns både på svenska och engelska och beställs av skolor över hela världen. Varje år, när pristagarna kommer till Sverige under Nobelveckan, arrangerar vi även skolbesök med dem. Vetenskapsakademien i har dessutom ett lärarpris, Ingvar Lindqvistpriset, som varje år delas ut till lärare i matematik, fysik, kemi, biologi, naturkunskap eller NO.